På kvällen den 1 augusti började Agnes visa att nu kommer det snart bli valpar i huset och vi höll på hela natten här och Agnes var en redi kämpe men tyvärr kom det inte ut några valpar utan på morgonen åkte jag och min vän Görel iväg till Valla djursjukhus med henne. Där röntgades hon och det syndes att det var 2 lite större valpar så ett ultraljud gjordes oxå för att se om valparna levde och det gjorde de men hjärtfrekvensen började bli låg så hon skulle i första hand få ett dropp med kalk för hon hade lågt kalkvärde och något prov med vita blodkroppar var förhöjt så då visade att hon hade en infektion.
Droppet gjorde att hon krystade lite mer men veterinären ville inte riskera att vänta längre utan beslutade om ett akut kjesarsnitt.
Nu började det blir rätt bråttom och vi kunde lämna kliniken någon timma men så kom veterinären mot oss och hade telefonen i örat och pratade med operations veterinären. Jag var tvungen att bestämma mej om livmodern och äggstockarna skulle tas bort eftersom hon var så pass infekterad. Jag hade ingen tid att tänka men jag sa att NEJ jag vill helst inte ta bort det, varpå svaret blev att det är det bästa för Agnes nu när hon är så infekterad och har det så jobbigt så hon ska ju inte ha fler valpkullar.
Hm jag svarade återigen att NEJ jag vill helst inte att det ska tas bort på henne.
NU stressade veterinären upp mej rejält och jag fick ingen mer tid att tänka eller ringa min mentor och kolla med henne såför nu började det bli kris för valparna så jag var ju tvungen att ge med mej och sa OK finns det inget att göra så måste det ju tas bort på henne.
När jag kom ut i bilen grät jag hejdlöst och mina framtidsplaner för Agnes gick i stöpet 
Men huvudsaken var ju att hon skulle klara den här operationen och helst ville jag ju komma därifrån med både henne och valparna.
vid lunch var vi tillbaka på rummet och strax efter kom de med de små valparna och det var ju självklart 2 killar ( hos mej föds nästan aldrig tikar )
så fina granna killar som så dramatiskt kom till världen via ett kejsarsnitt.
efter ca 40 minuter kom de även tillbaka med en trött liten Agnes och då blev jag så oerhört glad och taxam att hon var där med mej och sina små bebisar så då grät jag av glädje.
veterinären som opererade Agnes kom och pratade och sa att allt gått bra och jag frågade hur livmodern såg ut och hon svarde att den var fin precis som äggstockarna. Då fick jag snudd på frispel och frågade varför i herrans namn hon var tvungen att ta bort det då. :(
Så mycket tid och energi som jag lagt ner på att meritera Agnes i viltspår och utställning och planer för framtiden.... Allt gick i stöpet :(
och här började striden nu för att Agnes skulle få penicillin efter operationen. jag vet inte hur många ggr jag sa att hon måste få penicillin och först var veterinären som tog emot oss helt inställd på att hon skulle ha det eftersom hon faktiskt hade en infektion men veterinären som operade henne sa att nej det behövs ingen penicillin. jag fortsatte att tjata om hon måste få penicillin annars är jag säkert tillbaka på helgen igen men då med en sjuk mamma tax. och hur rätt fick jag inte där då ?
fyyyyyy så himla surt.. Agnes blev sämre och sämre och hon hade galet mycket urinträngningar och feber och diarrér som sprutade ut henne.
jag var nästan säker på att snart kommer hon dö ifrån både mej coh sina små bebisar :(
på söndags morgonen ringde jag djursjukhuset igen och sa att nu kommer jag in igen med Agnes och jag var inte direkt len i munnen :( Jag var ledsen och orolig över att min älskade lilla Agnes mådde så himla dåligt.
Görel fick än en gång köra till Linköping och nu var det en mer förstående veterinär även om jag flera ggr fick tjata att Agnes ska bara ha penicilln nu innan jag åker härifrån.
prover togs som visade lågt kalcium och för höga vita blodkroppar och ultraljud gjordes och det var helt normalt och ännu en veterinär kände på henne.
hon sattes på dropp och fick en penicillin spruta.
ordination nu blev penicillin, kalk tabletter och magmediciner och order på att mata i henne rejält med vätska och mat så hon får mjölk till sina valpar.
-----------------------------------------------------------------------------
jag anser inte att fredagens veterinär behandlade Agnes helt ok och har således pratat med en annan veterinär på telefon idag och han menar oxå på att det har inte gått rätt till så han ska diskutera med chefsveterinären som ska återkomma till mej.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Tack Görel för stöd och hjälp och uppmuntran dessa hemska dygn.
Tack min mentor Åsa för allt stöd och all peppning och utan dej vet jag inte hur detta hade slutat.
........................................................................................................................................................................................
Nu ska jag njuta av mina valpar tillsammans med mamma Agnes och försöka glömma den tuffa ekonomiska biten som uppkommit på närmare 40000 kronor och jag tackar min skapare för att jag har försäkring som täcker upp en hel del av detta men dock inte allt.
----------------------------------------------------------------------
Eftersom nu Agnes inte kan få fler valpar måste jag planera om mina planer vad gäller hennes linjer och dom linjerna vill jag verkligen ha så en av de här två killarna kommer jag att på något sätt behålla.
kanske hos en fodervärd tillsammans med mamma Agnes.
------------------
En dag i taget så ordnar sej säkert detta oxå :)
/ Anne-Len stolt ägare till Agnes
2019-08-05 23:09